Vad är järnvägen gjort av?

Så funkar järnvägen

När man säger järnväg tänker de flesta på själva rälsen som tågen kör på men järnvägen inkluderar många fler delar än så. Även signaler, teleteknik och kontaktledningens delar är idag en del av vår elektifierade och faktiskt högteknologiska järnväg. Alla delar hänger ihop och kommunicerar ofta med varandra, lokföraren och tågtrafikledaren. Allt för att bibehålla den mycket höga säkerheten. 

Bilden nedan visar järnvägens huvudsakliga delar.

Banans olika delar

Inom banteknik delar man in banan i banunder- och banöverbyggnad. Banunderbyggnaden består exempelvis av trummor som gör banvallen stabil och säker från exempelvis erosion. Banöverbyggnaden är i sin tur det vi se när vi tittar på järnvägen. Ballasten (makadamstenen), slipersen, rälsen och rälsbefästningarna som håller rälsen kvar på slipersen.

Vad kan man arbeta med inom järnvägsområde bana?

Det krävs mycket olika kunskaper för att bygga en järnväg. Järnvägsingenjörer inom bana arbetar bland annat med att räkna på järnvägens lutning och kurvatur för att på mest optimala och säkra sätt kunna stå emot de krafter som skapas när ett tåg kör på rälsen i upp till 200 km/h.

En bantekniker bygger järnvägen efter ingenjörens instruktioner men kan också akut felavhälpa när exempelvis rälsbrott eller solkurvor uppstår. Det krävs också goda kunskaper och färdigheter inom olika svetstekniker för att svetsa samman och reparera räler, men också för att besiktiga järnvägen när arbetet är klart för tågen att börja rulla på rälsen.

Via nedan länkar kan du läsa mer om våra olika utbildningar som leder till jobb inom just banområdet.

5 saker du inte visste om järnväg

1. Den vanligaste rälstypen i Sverige heter 60E1-räl. Den heter så för att den väger 60 kilo per meter räl.

2. Rälsen som numera importeras från utlandet kommer i 120 meters längder. Innan rälerna fraktas ut till platsen där järnväg ska byggas, svetsas de ofta ihop till hela 420 meter vardera, för att slippa onödigt många svetsar ute i spårbyggnationen. Det krävs med andra ord specialtåg för att frakta dessa enormt långa och tunga räler.

3. Det finns cirka 15 600 kilometer järnvägsspår i Sverige och Trafikverket är den största infrastrukturförvaltaren.

4. Förr byggde varje land efter egna spårviddsmått, bland annat för att det skulle försvåra för främmande makter att invadera landet genom att köra rakt över gränser med tåg, men också för att det inte fanns någon standard för spårvidd. Spårvidden kunde även skilja inom landsgränserna. Detta har på senare år ställt till det i Europa eftersom man numera vill kunna resa eller transportera gods från Sverige i norr till Spanien i söder. Många länder har idag byggt om sin spårvidd till så kallat normalspår som mäter 1 435 mm i bredd för att underlätta internationell handel och turism genom den miljövänliga järnvägen.

5. Varje dygn kör förutom all persontågtrafik, 530 godståg på vår svenska järnväg och avverkar under dygnet en sträcka som motsvarar cirka tre varv runt jorden.