Vad är elkraft på järnväg?

Så funkar järnvägen

När man säger järnväg tänker de flesta på själva rälsen som tågen kör på men järnvägen inkluderar många fler delar än så. Även signaler, teleteknik och kontaktledningens delar är idag en del av vår elektifierade och faktiskt högteknologiska järnväg. Alla delar hänger ihop och kommunicerar ofta med varandra, med lokföraren och tågtrafikledaren. Allt för att bibehålla den höga säkerheten. 

Bilden nedan visar järnvägens huvudsakliga delar.

Elkraft på järnvägen

Idag är stora delar av vår svenska järnväg elektifierad. Med det menas att tågen drivs med el från 100% förnybara energikällor, via kontaktledningen vilket både gör tågen snabbare och mycket mer miljövänliga än koleldade ång och diesellok som användes tidigare.

Spänningen i kontaktledningen mäter cirka 15 000 volt. Det är över 60 gånger starkare än vanlig hushållsel på 230 volt och dödlig utan att du ens rör vid kontaktledningen. 

Högst uppe i kontaktledningsstolparna finns en ledning som kallas hjälpkraftledning. Den ger till bland annat belysning till stationer, spänning i signalerna, ström till telekomutrustningen och växelvärme till rälen så spårets växlar inte fryser vid snö och is. 

Vad kan man arbeta med inom järnvägsområde elkraft?

Det krävs mycket olika kunskaper för att bygga en järnväg. Järnvägsingenjörer inom elkraft arbetar bland annat med att projektera och rita hur elnät och kontaktledningar till en järnväg ska byggas och hur elförsörjningen på järnvägen kan effektiviseras.

En kontaktledningstekniker, även kallad eltekniker på järnväg, bygger och underhåller kontaktledningen och allt kopplat till den. Med andra ord är det ett riktigt högspänningsyrke som kräver hög säkerhet och goda kunskaper om just högspänning. Dessutom bör man inte vara höjdrädd när man arbetar med kontaktledningen från en korg över 10 meter upp i luften.

Via nedan länkar kan du läsa mer om våra olika utbildningar som leder till jobb inom just elområdet.

5 saker du inte visste om elen på järnvägen

1. Spänningen i kontaktledningen är så kraftig att den kan överföras från kontaktledningsstolpen till en person som står en meter bredvid utan att ens röra vid stolpen. Därför finns ett säkerhetsavstånd (ett så kallat närområde) på 1,4 meter från en kontaktledningsstolpe som alla som arbetar i spåret måste hålla sig utanför, för att inte riskera att få ström i sig.
   
   
2. Elfrekvensen till vanliga hushåll ligger på 50 Herts (Hz) men järnvägens frekvens uppnår bara 16,7 Hz. Att frekvensen skiljer så beror på historiska skäl och vad som var standard när järnvägen i Sverige elektifierades i början av 1900-talet. Skillnaden gör att frekvensen måste omformas från 50 till 16,7 Hz, så att den passar järnvägen. Detta sker i så kallade omformarstationer som finns placerade med jämna mellanrum längs vår svenska järnväg. 
   
   
3. Trafikverket köper in grön el till järnvägens elförsörjning. Av Trafikverkets spår är 84 procent elektrifierade, vilket gör tåg till ett ett av de mest klimatsmarta transportmedlen för gods- och persontrafik.
   
   
4. 78 procent av Sveriges totala järnvägsnät (Trafikverkets- och privata industrispår inräknade) är elektrifierat, vilket gör oss till ett av Europas mest elektrifierade länder. Genomsnittet i EU-länder ligger endast på cirka 50 procent.
   
   
5. Att åka tåg som drivs av el har liten påverkan på klimatet. Energiåtgången tillsammans med klimatpåverkan per passagerare är den lägsta av alla transportslag. Ett tåg som exempelvis kör i en jämn hastighet på 150 km/h under 5 mil förbrukar ungefär 300-600 kWh ström.