Vad orsakar signalfel?

Så funkar järnvägen

När man säger järnväg tänker de flesta på själva rälsen som tågen kör på men järnvägen inkluderar många fler delar än så. Även signaler, teleteknik och kontaktledningens delar är idag en del av vår elektifierade och faktiskt högteknologiska järnväg. Alla delar hänger ihop och kommunicerar ofta med varandra, lokföraren och tågtrafikledaren. Allt för att bibehålla den höga säkerheten. 

Bilden nedan visar järnvägens huvudsakliga delar.

Signalerna - en del av järnvägens säkerhetssystem

Järnvägens signaler bildar tillsammans med en massa andra funktioner och system järnvägens säkerhetssystem. Signalerna informerar inte bara lokföraren om vad som händer längre fram i spåret utan tekniken kopplad till signalerna kan till och med själv bromsa tåget om lokföraren inte skulle kunna, genom något som kallas Automatic Train Control (ATC). Signaltekniken är med andra ord högteknologisk och mycket mer avancerad än vad många tror. 

Signalfel är ofta signalrätt

Ofta sägs det lite slarvigt att det är stopp i tågtrafiken på grund av ett signalfel. Men faktum är att det sällan är fel på själva signalen när den slagit om till stopp. Signalfel är nästan alltid istället signalrätt där signalen slagit om till rött för att inte säkerheten för tågen och passagerare eller andra trafikanter kan garanteras. Ett signalrätt kan bero på att tågtrafikledarna fått indikationer om att obehöriga rör sig i spåret och därför manuellt slagit om signalen till stopp. Eller sä är det fel någon annanstans på järnvägen, såsom rälsbrott eller en bom som inte fälls ner korrekt vid en plankorsning, som gör att signalen slår om till stopp. Så nästa gång du hör att det är stopp i tågtrafiken på grund av signalfel, vet du att det med största sannolikhet inte är signalerna det är fel på. 

Vad kan man arbeta med inom järnvägsområdet signal och tele?

Det krävs många olika kunskaper för att bygga en järnväg. Ingenjörer inom område signal och tele planerar och projekterar för kommunikationen mellan järnvägen och järnvägens olika funktioner såsom lokförare, tågtrafikledare och informationssystem. 

En signaltekniker bygger och underhåller signalerna och ställverken som styr signalerna längs järnvägen. Det finns både äldre reläställverk och nyare datoriserade ställverk. En teletekniker arbetar bland annat med kablage till telekommunikationen som finns längs järnvägen. 

Via nedan länkar kan du läsa mer om vår Yh-utbildning som leder till jobb inom just signalområdet.

5 saker du inte visste om signaler på järnväg

1. På järnvägen finns en massa olika signaler, många fler än för en bilförare. Försignaler indikerar vad en kommande huvudsignal väntas visa. Huvudsignaler visar bland annat maxtillåtna hastighet på sträckan just nu. På rangerbangårdar finns växlingssignaler som även kallas för dvärgsignaler och ute på linjen finn kryssmärkessignaler innan järnvägen korsar en bilväg. Det finns även specifika brosignaler.
   
   
2. Järnvägen är uppdelad i olika delar, så kallade linjeblock som skiljs åt med hjälp av signaler. För att bibehålla säkerheten får det bara finnas ett tåg per blocksträcka. De känner även av att tågen färdas i rätt riktning, allt för att förhindra olyckor. 
   
   
3. Om ett tåg har systemet Automatic Train Control (ATC) inbyggt presenteras hastighetsinformationen i lokets kontrollpanel, vilket oftast innebär en högre hastighet än vad signalbilden i signalen visar.  
   
   
4. I Sverige finns över 9 900 plankornsingar där väg korsar järnvägsspåret. Av dessa har 2 400 bommar och 3 500 är helt planskilda. Varje år byggs ett stort antal plankorsningar med och utan bommar, ljud och ljus bort och ersätts av planskilda korsningar för att öka säkerheten ännu mer. 
   
   
5. Signalerna betyder olika saker i olika länder. Bara mellan Sverige, Norge och Danmark skiljer sig järnvägssignalerna en hel del. Exempelvis betyder en signal med två gröna fast lysande lampor att lokföraren max får köra 40 km/h medan det i stället betyder maxhastighet tillåten i både Danmark och Norge. Just nu håller hela den Europeiska unionen på att utveckla och bygga upp ett gemensamt signalsystem kallat ERTMS som ska göra det möjligt för ett och samma tåg och lokförare att enkelt köra från norra Sverige hela vägen ner till södra Italien och utan olikbetydande signaler.